Så har vi då kommit till syrrans bästa häst, Fridolin (Fridde). Ett gotlandsruss, 123 cm i mankhöjd, en B-ponny. Helt underbar häst, glad och pigg, men ändå väldigt lydig (påminde lite om Starlin). Syrran tävlade honom både i dressyr och hoppning, med stora framgångar, bla vann dom DM i dressyr ett år. Tyvärr som alltid med mindre hästar så växer man ur dom, det gjorde även syrran. Vi hade honom mellan åren 1982 till 1985.
Flower Ten (Curry) fick jag vintern 1985, efter att ha deppat och sörjt massor efter Ladys bortgång. Jag sa till mamma att den enda häst jag kunde tänka mig var Curry... Så hon ringde och frågade om han skulle säljas, vilket dåvarande ägare kunde tänka sig att göra om hon tyckte om oss. Ja, vi blev godkända och Curry blev vår.
Han var helt olik Lady, inte trafiksäker, ganska stressad och väldigt pigg. Det var många gånger jag grät för han var så besvärlig i trafiken, men med tiden lugnade han ner sig.
Han var väldigt trevlig att rida dressyr på med ett underbart steg, hoppa tyckte han oxå om.
Men jag tror att jag bara tävlade honom i dressyr och det med goda framgångar. Jag red lag-SM (för Njurunda Ryttareförening) på både honom och Lady och vi tog oss till final alla år, inte illa!!!
När jag blev arton år och inte fick tävla mera tappade jag intresset mer och mer. Syrran tog då över Curry och dom utvecklades mycket i dressyren tillsammans.
1991 sålde vi Curry, sedan blev det ett långt, långt uppehåll från allt som har med hästar att göra.
Men nu är man fast igen, det är härligt med hästar!
