Ridit Dixie

Jag och syrran har ridit tillsammans i flera dagar, jättehärligt! Jag har ridit Dixie, hon var riktigt rolig att rida.

Här är vi ute med Molly, Isabelle, Love och Linn, två små lurviga ponnysar.

Mammsen mår inte så bra, är tillbaka på sjukhuset igen, måtte hon orka...

Juli till december 2014

Juli, innebär fem hela lyxiga semesterveckor, underbart! Semestern tillbringades såklart hemma på ranchen. Och även några dagar i stugan där jag, Lilly och hennes kompis Tove var.
Mamma och pappa har varit här ganska mycket, då mamma älskar att komma hit :-)
Nova stel igen, men denna gången vänster bog... Vi masserar och rider lite lugnare, i slutet av månaden är hon sig lik igen.

Altanen är helt färdig och vi är såå nöjda, hela varma sommaren har tillbringats på den :-)

Augusti, börjar jobba igen...vi inskolar en hel drös med småbarn på förskolan.
Hästarna rids och mår bra. Mamma har fått tre cellgiftsbehandlingar, hon tänker då inte låta cancern besegra över henne! Lilly börjar på gymnasium, hon trivs både med skolan och sina nya klasskamrater.

Ridplanen börjar bli färdig i slutet av augusti, i september är den helt färdig förutom staket

September, en fruktansvärt jobbig månad. Jag, syrran och mamma (pappa kommer en vecka senare) åker till Tyskland, Regensburg där man mamma opereras för sin cancer. Operationen går bra, de tar bort många cancerdrabbade organ i buken och skrubbar bukhinnan med cellgifter. Mamma drabbas av många komplikationer någon vecka efter operationen, vilket innebär att hon och pappa blir kvar nästan tre månader i Tyskland.
Hästarna tas om han av Lilly, Linn, Karin, Tilda, Annelie och Elin. Tack alla så hemskt mycket för hjälpen! Ida slutar att vara medryttare på Love.

Här bodde vi i Regensburg, väldigt vackert

Oktober, Syrran och jag kommer hem i mitten av månaden. Jag mår inte alls bra, har sömnproblem och ryggen börjar krångla, som den alltid gör när jag mår psykiskt dåligt.
Hästarna börjar att få vara inne på nätterna.

Vinterhagen fixas till, det dräneras, paddas och läggs på grus. Det blir så bra!

November, i mitten av denna månad hämtas äntligen mamma och pappa hem i husbil av Henke och hans pappa Janne. Så skönt att de äntligen är hemma.Mamma läggs in på Sundsvalls sjukhus, det känns så bra.
Linn får en foderponny, Molly.

Molly och Love går tillsammans i en egen hage

December, Kimberley flyttar till en fodervärd i Umeå. Saknaden efter Karin och Tilda är stor. Mamma mår sådär, hon har en cysta som fylls på med vätska och då får hon väldigt ont och måste åka till sjukhuset för att tömma den. Hon har gjort två cellgiftsbehandlingar sedan hon kom hem och ska göra en till i mitten av januari. Men hon är en fantastisk kämpe, jag fattar inte hur hon orkar. Jag orkar ju nästan inte :-( Det bästa av allt var att vi alla kunde fira jul här!!!
Hästarna har vilat en vecka i december då vi inte har haft nå snösulor på dom. Men nu är vi igång igen
Igår var det ett trevligt nyårsfirande med grannarna, som började mitt på dagen med pulkåkning och korvgrillning!

Lusen hälsar att nästa år ska bli ett år fullt av kärlek och såklart nya utmaningar. Va rädda om varandra, kram!

Januari till juni 2014

Januari, mycket ridning, sadelkammaren blir helt färdig med ordning och reda...

...och småkatterna får kattlucka in till deras rum.

Februari, Nova är pigg och glad, brallar som en tok när man rider henne. Love blir skött och riden av fina Ida, han ser ut att trivas. Dixie har varit grinig ett längre tag när vi borstar och sadlar henne, vi letar sadel till henne, men det är svårt att hitta någon som passar.

I ridningen är hon som vanligt pigg och glad, hoppning är extra roligt

Mars, jag har problem med ryggen, så det blir bara promenader med hästarna för min skull. Syrran, Lilly och Annelie (Dixies medryttare) får sköta ridningen.
Dixie och syrran gör framsteg i sin träning för Elena, kul!
Nova går inte rent och vi tar henne till veterinär Per, hon har en sträckning på höger bog.
Det är mycket trädröjning efter stormen, många träd som har rasat i vinterhagen.

En av promenaderna med Nova, utsikt ner mot dalen

April, Nova får skavsår av sadeljorden, så nu är det barbackaridning som gäller. Elena och syrran tränar vidare på Dixie, Lilly tar hand om skogsritterna. Vi får äntligen tag i en sadel till Dixie som passar henne bra!
Maskinhallsbygget är i full gång.

Vi har städdag i och runt stallet och fixar med sommarhagarna, en bra dag!

Maj, många härliga ridturer denna månad, även träningar på NRF för Elena. Dixie fortsätter att göra framsteg. Nova rids nu med sadel igen. Love blir filmad då han ska göra reklam för stallpellets. De gör oxå en instruktions-film från Stall LD hur man använder stallpellets, kul!

Maskinhallen börjar ta form

Juni, hästarna börjar så smått få gå på bete. Katterna växer och mår bra, de springer mellan stallet och husen :-) Dom börjar bygga på vår altan, det kommer att bli fint.
Mamma blir sjuk, hon har bukhinnecancer, faan, faan, faan (fula ord jag vet, men det är så det känns).

Jag provar Dixie lite i ridhuset. Hon känns väldigt trevlig!

Nova har tappat en sko...

...och hovslagaren kommer inte förrän på tisdag, morr!

Men jag har ridit Dixie i paddocken idag, det var kul. Hon fick jobba i skritt och trav i djupsnön, hon kändes väldigt trevlig. (bild från januari -14)

Lizzi är såå road av julkulorna :-)

En bra julafton

Det blev en lyckad julafton igår, även fast jag knappt träffade hästarna något.

Vi var här hemma, syrrans familj min morbror med sambo och mamma och pappa. Så härligt att mamma orkade vara med hela kvällen och även kunde njuta av julmaten :-) Vi hade en riktigt trevlig julafton, precis som den ska vara.

Tyvärr kan vi inte rida hästarna då vi har slarvat med att byta brodd på dom. Brodden är på vissa ställen sliten enda ner till skorna. I måndags när vi red höll hästarna på att gå omkull för att de halkade så mycket. Jag är så arg på mig själv som slarvat med detta. Nu när vi är lediga och har all tid i världen att kunna rida...morr!!!

Vi har fått riktigt mycket snö de senaste dagarna och idag är det så himla, himla vackert här på LD! Jag är så tacksam över att få bo här. Nu skulle jag även vara väldigt tacksam om mamma kan få börja att repa sig och att cancern kan få hålla sig borta i några år, att det ordnar sig för en viss släkting till min man och att vi får fortsätta att vara friska. Och att jag får min energi tillbaka, många önskningar men snälla låt dom uppfyllas, kram alla!

Vad händer...

Det är ingen ordning alls, jag bloggar typ aldrig nu! Tycker det är tråkigt, för bloggen har liksom varit min "hästdagbok". Jag brukar gå tillbaka och kolla i den om det blir något speciellt med någon av hästarna för att tex se om det har varit si eller så förut...
Jag vet faktiskt inte varför jag inte skriver, kanske jag prioriterar annat? När vi var i Tyskland med mamma, så kände jag att jag ville förändra vissa delar i mitt liv, tex att familjen skulle komma i första hand, inte hästarna, jobbet eller "datorande"!
Men det är faktiskt inte så lätt, eller självklart kommer familjen och min sjuka mamma först! Men man kan ju inte välja bort jobbet precis och där är man typ nio timmar om dagen och hästarna behöver sitt varje dag dom oxå, sedan är det inte så många timmar kvar.
Ja, jag har många funderingar som snurrar i mitt huvud, vilket såklart resulterar i att sovandet blir lidande. Men nu är jag ledig enda till sjunde februari, känns helt underbart.

Mamma har väl inte mått så bra sedan hon kom hem från Tyskland där hon gjorde en Sugarbakeroperation och fick ta bort ett antal organ i buken. Mn hon är en kämpe och har många som älskar henne, så hon kommer att övervinna alla komplikationer som tillstöter!

 Alla djuren mår bra, de lever ett riktigt lyxliv här på ranchen kan jag tycka. Dumle är piggare som aldrig förr!

Love har vi nu haft i sex hela år, han är fortfarande killen med stortL som ger oss glädje bara av att finnas!

Detta blev ett lite konstigt inlägg, men dock ett inlägg.

Syrran och jag...

...har ridit tillsammans tre dagar denna vecka, så himla kul.

Även idag blev det en solig ridtur tillsammans.

Vi söker nu en halv fodervärd till Dixie, då vi inte riktigt hinner med oss. Och Dixie mår bra av att röra på sig helst varje dag. Så om ni vet någon är det bara att höra av sig.